Alla inlägg under februari 2010

Av Jerry Olsson - 28 februari 2010 13:25

Det var en rolig maskerad måste jag säga. En trevlig afton med roliga kostymer, filuriga historier och "bibel".   Det var synd att den kvinnliga värden blev dålig, men annars var det roligt.


  

Värden för maskeraden, min sambo och vår dotter. Värden är min sambos bror. 


  

Yeay baby yeah! Det är jag som är Austin Powers

 

  

O du heliga bibel!

 

 

Tant Grön 


  

Min sambo spexar framför kameran

 

  

Jag och min sambo

 

  

Dotter Carrie, sötast av alla på maskeraden.

 

Det var mycket roligt, hoppas på en repris ganska snart!

ANNONS
Av Jerry Olsson - 25 februari 2010 11:56

Jag måste bara säga en sak.

Den nya Nightmare On Elm Street-trailern är mycket bra.

Den visar att den är trogen originalet, fast den känns så fräsch.

Jackie Earl Haley ser fruktansvärt rå ut som Freddy Krueger.

När kommer den till Sverige? 30 april? Hoppas det.

ANNONS
Av Jerry Olsson - 23 februari 2010 18:57

Den nya affischen påminner om teaser-postern, men den nya är verkligen mera badass.

Kolla in den här!

På torsdag ska Brad FullerPlatinum Dunes släppa den riktiga, stora trailern på filmen via MySpace. Gissa om jag ska spana in den.

Jackie Earl Haley spelar Freddy Krueger.

Filmen är regisserad av han som gjort musikvideon till "Smells Like Teen Spirit".

Teasertrailern visar att den är mycket trogen originalet.

Låter bra.

Premiär 30 april i USA.

Kommer den hit? Det tror jag, eftersom Friday The 13th kom hit förra året.

Och ja, jag vill se A Nightmare On Elm Street.

Förresten, här är en gammal teckning jag gjort på Freddy:

 

  

Freddy Krueger

Av Jerry Olsson - 22 februari 2010 13:44

Vinterkräksjukan härjar löst häromkring, och tyvärr drabbades min sambo av det.    Men nu verkar hon må bättre, fast hon fått minst ett återfall av kräksjukan igår, och det var hemskt.

På fredag så är det maskerad, hoppas verkligen att vi är friska och krya innan dess.

Min kostym rockar fett!

(Om jag nu får klä ut mig)

Av Jerry Olsson - 21 februari 2010 11:32

De flesta som känner mig vet att jag tycker om Fredagen den 13:e och dess uppföljare. (de mesta av dom i alla fall)

Jason Voorhees har blivit en sorts antihjälte. Tillsammans med Freddy Krueger, Michael Myers och Leatherface har de blivit de moderna svaren på andra klassiska skräckfilmsfigurer:

Dracula, Varulven, Frankensteins monster och Mumien.

Men hur mycket gillar jag dessa filmer med den hockeymaskklädde mördaren Jason och dess ultravåld?

Jag ska dra snabba recensioner på de tolv filmer (hitills) som finns, inklusive Freddy vs. Jason. Betygskalan är från 1-5   , därav 5 stycken är bäst.

 

Fredagen den 13:e

Originalet. Denna film har den renaste och vackraste sommarmiljön utav alla filmer. Skådespeleriet är klart godkänt, bäst är Betsy Palmer som Jasons galna mamma, som ligger bakom alltihop. Det finns två intressanta skådespelare till: Kevin Bacon i en tidig roll i sin karriär. Och Harry Crosby, just det, han är Bing Crosbys son. Musiken av Harry Manfredini är mycket skräckinjagande, i bästa stil med Hitchcock. Originalet har ett av seriens bästa manus, på grund av att Victor Miller skrev boken. Utmärkt regi av Sean Cunningham. Det stora utropstecknet är Tom Savinis blodiga make-up, hans effekter är lysande! Inte konstigt att de hyrde in honom efter hans briljans i Dawn Of The Dead. Idag är filmen inte så särskilt otäck som den var på 1980-talet, men den lever på sitt rykte.

En sann kultklassiker.

Betyg:           


Fredagen den 13:e 2

Del två tar över ett par månader efter del etts massaker i början, och vips är det fem år efteråt. Jason kliver in i sin mors skor och tar över mördandet vid Crystal Lake. Filmen är mycket svagare än ettan, morden är inte så väl gjorda, men den fyller ändå en skräckstatus. Den sista delen är mycket spännande, där Jason jagar filmens hjältinna Ginny. Här visar Manfredini vilken musiker han är. Han gjorde ny musik här, men han använde lite musik från del ett i vissa scener. Skådespeleriet, manuset och fotot är sämre än i föregångaren, och vissa scener är underliga. Steve Miners regi är okej, men inte i toppform. Filmens styrkor är mörkret, musiken, Jason och mystiken. Jag gillar Jason med potatissäcken över sitt missbildade huvud. En bra och värdig uppföljare, men det finns bättre uppföljare. Men också sämre.

Betyg:       och en halv.


Fredagen den 13:e 3

Tredje filmen börjar delvis där föregångaren slutar.Istället för att jaga Ginny, kryper Jason iväg och lämnar machete och potatissäck kvar i sitt skitiga och dåliga skjul tillsammans med sin mammas avhuggna huvud. Inledningsmusiken är ett av de få nya stycken som Manfredini gjort för denna film, för att här används musik från både del ett och två. Jason har bytt kläder, här har han inte de hillbillyplagg som hade i början av filmen. Nu har han gråsvart jacka och grå byxor. Dessutom är han flintskallig.

Tredje filmen är ännu billigare gjord än sina föregångare, trots Steve Miner även regisserat den. Ok, den är billig och simpel. Men den är faktiskt en av de coolaste filmerna i serien. Det kan bero på de dåliga skådespelarna, som ger filmen en charm, som de ständingt brajjarökande hippierna.

Höjdpunkterna i filmen är motorcykelgänget, tjejen Chris kamp och överlevnad mot Jason, men det största ögonblicket är ändå när Jason får sin ökända hockeymask. En bättre uppföljare än tvåan, fast föregångarens final är mer dramatisk.

Betyg:         


Fredagen den 13:e 4 - The Final Chapter

Det här är min personliga favorit av alla filmerna i serien. Det är också en av mina favoritfilmer. Joseph Zito har tagit de bästa bitarna från de tre första delarna: Mystiken och det blodiga effekterna av Tom Savini från del ett. Mörkret och en arg Jason från del två. Coolheten och hockeymasken från del 3. Som i trean, har man tagit musik från del ett och två och lagt upp dom, men mycket snyggare än i trean. Dock har ingen musik från trean använts. Avslutningsmusiken är verkligen nagelbitande, passar perfekt för den påtänkta grand finale.

Här finns några av de bästa rollerna i seriens historia, bland annat Crispin Glover som Jimbo (Glover är bland annat med i Tillbaka till Framtiden), Corey Feldman (Lost Boys, Goonies och Stand By Me) och karaktären Teddy.

Den här filmen har även mer naket och några av seriens mest minnesvärda och våldsammaste mord.

Här är Jason som allra bäst, så här förbannad och elak har han aldrig varit.

Det är dock synd att de scener som tagit bort inte var med. Jag skulle vilja haft med det alternativa slutet, där man får reda på vad som hänt med Mrs. Jarvis. Jag antar att Paramount tyckte att det slutet påminde för mycket om de andra tre. Men det är ju en del av seriens charm. Det är det enda lilla smutsfläcken på denna skräckfilmspärla. Detta skulle ha varit den allra sista delen, men att Jasons monsterdåd var en så stor succé hade ingen räknat med!

Betyg:           


Fredagen den 13:e 5 - A New Beginning

Paramount tyckte att denna filmserie var en såpass stor succé, och att Terror På Elm Street var en komet, då tyckte de att en ny del i Fredagen den 13:e skulle ta form. Jag gillar början av filmen, där Corey Feldmans karaktär Tommy Jarvis drömmer en mardröm om mördaren som dödat hans mamma. Snyggt. Och den klassiska "Friday the 13th"-texten som finns i del ett, tv och tre är tillbaka, snyggt. Musiken av Harry Manfredini är också bra, alldeles rätt att ha ny musik. Fast den har den klassiska touchen.

Jag ska säga så här. Jag avskydde filmen är när först såg den, för den inte hade Jason, istället hade den en kopia. Idag tycker jag den är okej, men den är slarvigt regisserad. Danny Steinmann försöker, men inte tillräckligt. Manuset är intressant, här följer man Tommy Jarvis som vuxen tonåring inspärrad på ett psykhem ute i (just det) Crystal Lake.

Kort fattat: Denna film må ha samma kläder som de fyra första filmerna, musik, foto och stil är likadant. Men den har inte föregångarnas charm och själ. Men den är faktiskt bättre än vad man tror.

Betyg:      och en halv.


Fredagen den 13:e 6 - Jason Lives

Jag fortsätter lite grann på del fem här. Det behövdes ärligt något nytt och fräscht för att rädda serien. Den sjätte filmen skulle ha varit del fem.

Trots att den är våldsam, så har denna film gett serien en ny stil. Musiken av Manfredini har fått en annan ton, fotot påminner lite grann om den tredje filmen och manuset är genialt. Jason blev återuppväckt av sin nemesis Tommy Jarvis, som har smitit från psykhemmet. Det fatala misstaget gjorde Jason farligare, starkare, och framför allt en odödlig, långsam zombie. Och det är den Jason som är mest känd idag.

Filmen är den lättsammaste i serien, och är en av de bästa. Scenen i början när Jason återuppstår från graven är stilbildande.

Jag gillar skådespeleriet och karaktärerna. Min favorit är kommisarie Garris, hans badassattiyd är grym. C.J Graham är en av de största skådespelarna som spelat Jason. Alice Coopers soundtrack är legendarisk. En bra nystart!

Betyg:           


Fredagen den 13:e 7 - A New Blood

I denna film får man se en ung tjej, Tina, som har telekenetiska krafter, det vill säga att hon kan flytta saker med tankekraft. Hon återvänder till Crystal Lake, där hennes pappa dog. Av misstag återupplivar hon Jason Voorhees, som legat fastkedjad runt halsen av en tung sten i sjöns botten, sedan den sjätte filmen.

Del sju är en bra film, men sämre än de flesta filmerna i serien.

Den lider av den så kallade musikkopiasyndromet; den lånar musik från del sex och faktiskt även från del ett och två. Det är det enda musik som Manfredini gjort i filmen, resten (som är dålig) är gjord av Fred Mollin.

I denna film får man för första gången se den mest kände skådisen spela Jason; Kane Hodder.

Kane är den biffigaste och grövsta Jason, men han är inte så lång. Han påminner om en mer muskulös variant på Ted Whites Jason i del fyra.

Och han gör en egen tolkning på Jason, det gör han bra.

Fotot är lika bra som i del sex, manuset är sådär, den är lite blekare än klassikerna.

Det märks att serien börjar tappa lite fokus nu, tyvärr, för utan Jason, Tina och de grymma morden så är A New Blood en svag uppföljare. Men ett av de mest klassiska morden är med; sovsäcksmordet. Den är klassisk. Jasons makeup är också snygg.

Betyg:       


Fredagen den 13:e 8 - Jason Takes Manhattan

Jag ska säga en sak. Det här är den allra sämsta filmen i serien.

Paramount försökte ändra miljö för att del sju var för svag. Så de satte Jason ombord ett fartyg på väg till New York. Tanken är god, men fy fan vilken dålig film. Om del sju trampade vatten, så sjönk del åtta som en sten. Manuset r uruselt och ofattbar. Den är fruktansvärt seg, komer inte riktigt igång förrän de kommer till New York. Och vad fan är det som händer i slutet? Det är en huvudvärk. Fred Mollin övertygar inte alls med musiken. Kane Hodder är filmens enda räddning som Jason. Bästa scenen är när han sparkar bort ett hiphopgängs beatbox. Lite intressant att man får se Ken Kirzinger (spelar Jason i Freddy vs. Jason) som kock i en resturang.

Inte konstigt att Paramount sålde serien till New Line Cinema, för Jason Takes Manhattan höll på att bli Jasons stora fall.

Betyg:    och en halv.

 

Jason Goes To Hell - The Final Friday

Alla Paramounts filmer gjordes på 1980-talet, och när New Line Cinema tog över, gjordes den enda 1990-talsfilm med Jason: Jason Goes To Hell.

Sean S. Cunningham återvände som filmens producent, och fick med sig Harry Manfredini. Adam Marcus regisserade.

Den här filmen är verkligen annorlunda! Först avskydde jag den, men insåg senare att denna film hade det som del åtta saknade, nyskapande och bra manus.

Jason blir dödad av en militärstyrka (hur kom han tillbaka från New York?), men hans inre demon i hans kolsvarta hjärta överlevde och tar över folks kroppar. Intressant och annorlunda.

Jason är ute efter en släkting för de kroppar han tar över har inte samma försvar som hans gamla.

Kane Hodder återvänder för tredje gången, men han syns knappt. Det är andra som får bära Jasons mantel, bland annat Steven Culp (från Desperate Housewives)

Filmens styrkor är det våldsamma och det annorlunda stilen.

Filmens svaghet är brister i manus (fast den är bra): Hur kom han tillbaka från New York? Hade han en halvsyster? (Eftersom hans mamma sagt att Jason var hans enda barn) Hur fick han sina krafter?

Roliga saker i filmen är att man får se boken från Evil Dead-filmerna, och Freddy Kreugers handske i slutet av filmen, där han drar ner hockeymasken ner i helvetet.

Betyg:       


Jason X

En Alien-film i framtiden, fast med Jason istället för det ökända rymdmonstret.

Filmen börjar med att Jason är fastkedjad i ett fängelse. Hur kom han dit, eftersom han hamnat i helvetet? (han kanske kom dit efter Freddy Vs. Jason) Efter en incident frys han och en kvinnlig polis ned. Efter flera hundra år tas de ombord på ett rymdfartyg, eftersom den Jord de bott på är numera död.

Av misstag väcks Jason till liv, och slakten kan börja ombord i - rymden.

Det här är den första filmen på minst åtta år, och den första under 2000-talet. Kane Hodder drar på sig Jasons mask (som är groteskt ful denna gång) för fjärde gången.

Nja, det är ingen höjdare direkt, men den är i alla fall inte den sämsta filmen. Jason X påminner om ett Stargate-avsnitt med humor och klassisk Fredagen den 13:e-mord. Skådespeleriet är riktigt dålig här, och manuset brister så att bildskärmen spricker. Kane Hodder är den ende som spelar bra här, och det finns vissa ljuspunkter faktiskt i filmen.

Scenen där han kommer "tillbaka" till Crystal Lake, med Harry Manfredinis klassiska musik och två bikinibrudar som blir ihjälslagna med sovsäcktricket från del sju får mig att le. Okej den är överdriven, men den är lite småkul.

Sedan har vi scenen med det flytande kvävet - det mest stilbildande mordet han gjort på länge.

Jim Isacc regisserade, Sean S. Cunningham producerade. Inte det bästa som gjorts, men knappt godkänt i allafall. Humorn och Jason räddar filmen från att bli en katastrof.

Betyg:     


Freddy vs. Jason

Det här är filmen folk hade väntat på, i över tjugo år. Mötet mellan skräckikonerna Jason Voorhees och Freddy Krueger från Terror På Elm Street.

Förväntningarna var höga. Men hur är filmen?

Jag gillar filmens manus, det kunde inte gått på ett annat sätt, planen att låta Freddy använda Jason som hans robotslaktare i Springwood är smart.

Dock har manuset vissa brister. En del skådisar är bra, som Kelly Rowland gör sig bra som bästa väninna, och karaktären Mark är övertygande.

Men det finns en figur som är både bra och dålig: Norberg, den ständigt brajjarökande filuren. Han är fruktansvärt rolig, men ändå tänker han ändå på brajja. (som när de ska leta efter Hypnosil som de ska använda mot Freddy sitter han och röker på)

Robert Englund kan fortfarande spela Freddy Krueger.

Dock finns det dåliga karaktärer. Lori övertygar inte som filmens hjältinna, och inte heller hennes pojkvän Will. Dåligt agerande!

Men den absolut största besvikelsen av allt i filmen är ändå regissören Ronny Yus största misstag. Inte nog att han regisserat uselt, men hans beslut att inte välja Kane Hodder som Jason är idiotisk. Hur fan kunde han välja Ken Kirzinger som Jason? Okej han är stor, men ser ut som att ha skitit ned sig när han går. Kirzinger är den absolut den sämsta Jason av alla. Han står ju bara där och ser dum ut.

Bäst med filmen är slagsmålen mellan Freddy och Jason. Det är snyggt och underhållande. Dock ville jag haft med mer, gärna i Freddys värld.

Jag skulle även vilja haft mer övertygande historia om Jason. Och kunde inte Betsy Palmer spelat Jasons mamma en gång till?

Kollar man noga, ser man Evangeline Lilly som statist, och även New Line Cinemas Robert Shaye som rektor.

Freddy vs. Jason är underhållande, den har bra foto och hyfsad manus. Mycket action, men den är ingen skräckfilm. Dålig regi och en usel Jason drar ner betyget.

Betyg:       


Friday the 13th (2009 remake)

Platinum Dunes remake är den comeback Jason förtjänar.

Den här filmen är en blandning av de fyra första filmerna, där Jason är människa.

Marcus Nispel som regisserat den mästerliga remaken på Texas Chainsaw Massacre, regisserat denna film också. Och det gör han bra.

Samma manusförfattare bakom Freddy vs. Jason skrev manuset, och den är bra, men den är inte helt felfri.

Fotot är underbart, helt i stil med Texas Chainsaw Massacres skitiga och kusliga miljö. Hur är filmen i sig, tycker jag?

Den är bra. Mycket bra. Men det finns ett par saker jag stör mig på, förstås.

Nakenheten och sexet är det första. Det är för mycket sex. Okej, det är sex i typ alla filmerna med Jason, men detta är gränsen att det är en film med Jenna Jameson och Ron Jeremy. Jisses!

Nästa sak som får en känga är musiken. Varför tog de inte Manfredini som kompositör? Nej, istället har de någon Jabolnsky, och hans musik är inte bra. Jo, den första delen där man får se Jasons mamma är scary. Men annars, nej. Jag trodde att filmen skulle ha den klassiska musikstilen eftersom den var med i teasertrailern. Men man kan inte få allt eller hur?

Drogerna är en tredje sak, men den är inte lika störande. Men den har lite väl för mycket fokus.

Nu till de bra sakerna!

Derek Mears. Fy fan vad bra han är som Jason. Han kan lätt konkurrera med Ted White som den bäste. Han är badass, grym som fan. Bra val!

Att Jason springer igen visar han är läskig.

Jag gillar att både potatissäcken och hockeymasken är med i denna film, fast jag tyckte att Jason var tuffare och grymmare med säcken över huvudet.

Skådespeleriet är väldigt bra, förutom ett par karaktärer dock.

Trent är bra som filmens rika, jobbiga skitstövel.

Clay är bra som filmens hjälte, bra spelad av Jared Paladecki från Supernatural.

Friday the 13th gör den klassiska filmserien rättvisa, den är tuff och mörk. Den bästa Jason på minst 20 år får mig att applådera. Synd bara att sexet och musiken drar ned betyget. Fixa detta för den eventuella uppföljaren, Platinum Dunes och Michael Bay.

Betyg:        och en halv.


  

Jason Voorhees, tecknad av mig troligtvis 2003-2004.

Av Jerry Olsson - 20 februari 2010 12:55

När fan ska snön och det här ovädret ta slut?

Ok för att det är vinter, men kom igen. Det finns så mycket snö så att vattenverken skulle kunna använda det för att få ström.

Våren, var är du?

 

Hunden Atlas på rövarsprång ute i vårskenet.

Av Jerry Olsson - 19 februari 2010 12:50

För det första, så är typ alla reklam med inslag om telefoni eller mobiltelefoni riktigt dåliga.

Ta 3 till exempel.

Deras ständiga tjat om "Tällafoonjakk neeej takkk" är oehört irriterande.

Ok, idéen med att slippa sladdar och sån skit är inte så dum.

Men mobiltelefoner drar en massa ström från dess batterier, och vad händer om mobilen måste laddas varannan dygn? Går det att ringa utanför huset? Och vad händer om mobilen blir stulen eller borttappad?

"Ja det är Ulf. Det är Ulf. Ueullfff!"

Dålig dialog i reklamerna helt klart.

Tele 2 är inte så mycket bättre, med det tjatiga svarta fåret.

Telia dock ha gjort en riktig upplyftning när de tagit bort Gunnar, har inte sett reklamens mest störande objekt på flera veckor. Men Telia-reklamerna suger ändå.

Och det gör alla telefon/mobiltelefonreklam i överhuvudtaget.


Nej, tacka vet jag ELON-reklamen "How Can You Know So Much".

Eller Ipren-reklamerna, James Bond-temat och Fantomen-temat är geniala.

Eller Boxer's "Always Choose The Simple Path".

De har i alla fall stil och klass.

Tv
Av Jerry Olsson - 16 februari 2010 16:11

Efter nästan tre veckor (!) har några av filmerna vi beställt kommit.

Hitills har vi sett på Coraline Och Spegelns Hemlighet, och Ponyo På Klippan Vid Havet.

Jag vill fatta mig kort om dessa filmer:


Coraline Och Spegelns Hemlighet

  

Det är en mörk film i bästa stil som Nightmare Before Christmas och Corpse Bride. Den handlar om en flicka som heter Coraline och hennes tråkiga föräldrar, som har flyttat till ett underligt hus mitt i ingenstans. Hon finner en dörr som leder till den raka motsatsen av hennes värld. Men det är något som är lurt med denna värld...

Det är en förtjusande film. Jag älskar dess mörka, men ändå färgstarka, fantasirika utseende. Dess mörka humor är nästan i stil med mästerverket Corpse Bride. Något jag ska lyfta upp i denna film är Coralines intelligens, och Dakota Flenning gör sig perfekt som hennes röst. Jag får vibbar från spelet Silent Hill faktiskt när jag tänker på denna film: Det är två världar, varav den ena (den verkliga) är grå, dimmig och tråkig, medans den andra är färgstark. Okej, Silent Hills färgstarka andra värld är blodig och barbarisk, men det finns vissa likheter.

Jag rekommenderar denna film mycket varmt.


Ponyo På Klippan Vid Havet

 

Miyazakis senaste film handlar om fiskflicka som hittas av en pojke, Sosake.

Han kallar henne Ponyo, och de finner en underbar vänskap. Men hennes fader tar henne tillbaka i havets djup - dock finner hon en väg ut och blir människa. Hennes önskan är att vara med Sosake, men det blir kaos i världen för att det blir översvämmningar. Och klarar hon att vara människa utan problem?

Jag älskar denna ljuva film. H.C Andersens Den Lilla Sjöjungfrun har fått sig en uppdaterad, japansk, färgad konstgodis! Det märks att det är Miyazaki som gjort filmen, för det är så oehört vackert och fascinerande. Filmen har också ett bra budskap, den är varm och rolig. Disney får faktiskt se upp, den är en av Miyazakis bästa filmer.


Betyg på filmerna: ( betygskala 1-5. 5 st    betyder bäst)


Coraline Och Spegelns Hemlighet        

Mörk och alldeles underbar dockfilm.


Ponyo På Klippan Vid Havet         

Miyazaki har gjort det igen! Det är som Det Levande Slottet i vattenmiljö.

Översättning/translate

Fråga mig

2 besvarade frågor

Vem fan är jag?

Mina alster.

Släng in din röst här

Vilken av mina 15 teckningar i mitt projekt är din favorit?
 Is-kvinnan. (fri hand)
 Carrie.
 Tortured Mind.
 1800-talskvinna i grön klänning.
 "Miss Firefly".
 Avgrundsvrål.
 Amaterasu.
 Ritualist från Guild Wars.
 Timmerstuga med rådjur.
 Mekanisk T-Rex och eldsprutande flodhäst.
 DK och DK Jr i retrostil + Mario.
 Vivi.
 Gregg.
 Tingle.
 Emma och Mathilda.
 (Bonus) Rosalina.

Senaste inläggen

Hur många som luktat i min blogg

Kategorier

Bra bloggare

Ställen jag gärna sätter min fot i.

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4 5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19 20 21
22 23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2010 >>>

Arkiv

Följ bloggen

Följ silversoul med Blogkeen
Följ silversoul med Bloglovin'

RSS - vad fan än det är.

Sök i bloggen

Tidigare år

Boken man skriver skit i


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se